WOW. TACK FÖR ALL RESPONS JAG HAR FÅTT! Om jag hade lyckats få en enda människa att tänka till så hade mitt jobb varit klart. Bara idag har jag fått jättemycket respons och att nyheter 24 skulle höra av sig var en fet bonus. Om jag hade vetat det hade jag nog läst igenom texten lite mer! Tack! Tack för att ni förstår! Tack för att ni delar, att ni läser! Nått bra ska det komma ut av att ha blivit kränkt offentligt. Lol. Faktum är att jag bestämde mig för att skriva något om detta direkt efter att det skett och satt och knappade febrilt på mobilen påväg till Molly i Uppsala för någon dag sen. Jag tänkte på situationen, vred och vände på den för att få den att likna en debattartikel, men tyckte aldrig det blev något bra. Mest reflektioner och utkast. 

Men jag bestämde mig för att publicera det ändå. Skriva kan jag ju. Jag som inte ens gillar att stå i rampljuset för mina åsikter egentligen, rädd för kritik är jag, (vem hade gissat det?) för jag ville verkligen nå ut. Iallafall för mina vänner på facebook, då jag vet jag har kompisar (oftast killar) som skrattar åt feminism, som drar rasistiska skämt som kanske inte alltid är okej, men som accepteras ändå för att de sägs inom den närmsta kompiskretsen. Jag förstår de lite ändå, då jag själv inte förstod för några år sedan. Men jag förstår nu. Jag vill få de att förstå också. Jag vill få alla att förstå. Jag vill vara någon jävla Buddah och frälsa alla. Även om vissa aldrig kommer ändra sin åsikt oavsett hur mycket man argumenterar. Vissa vill bara inte se. Hoppas de får riktigt fula barn i framtiden. <3

Nej nu ska jag försöka koppla bort hybrisen jag fått under dagen. Tenta nästa vecka ju. Jag borde vara jättestressad, panika, för jag kan hittills ingenting, har inte pluggat ett skit. Istället är jag lite för lugn, tog en fika med Josefin idag och är inte ens orolig. Gumman tror hon kommer klara tentis utan problem. Det var ju dagens skämt om något.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Mitt namn är väldigt vanligt. Ingen skulle höja på ögonbrynen i telefonkatalogen. Jag har blivit uppfostrad av två kärleksfulla föräldrar, åkt på solsemestrar till Spanien, gråtit över mitt förhållande, skrattat med mina vänner, överlevt både grundskola och gymnasie, slitit som ett djur på jobbet och nu pluggar jag på universitet. Låter det bekant för dig? Kan du identifiera dig med mig? Skillnaden är att jag adopterades från Kina när jag var sex månader gammal. Skillnaden är att om du såg mig på stan skulle du tro att jag var därifrån. Att jag definierar mig som asiat, trots att det står Sverige i mitt pass.

Trots att jag definierar mig som svensk har jag blivit kallad jävla kines, icke svensk, thaihora, ja listan kan göras lång. Senaste gången det hände var det på tunnelbanan när en man, mer än dubbelt så gammal som mig frågade på taskig engelska om "jag var född i en djungel eller?" för att jag råkade ha mina fötter på sätet framför mig. I den situationen fick jag hjälp av en annan man som sa ifrån på skarpen när jag satt i chocktillstånd med blanka ögon och inte kunde yttra ett ord. Jag uppskattar dig. Jag uppskattar alla som är som dig. Som vågar ta ställning och säga ifrån när den utsatta inte orkar.

Jag valde att ta upp just denna gången då jag hänger upp mig på 3 saker här.

1. att han är MAN

2. att han är 60+.

3. att han har bruna ögon

Manshataren i mig vill ge honom en riktig jävla omgång och köra en Lisbeth Salander med tatueringskittet i högsta hugg och hela köret. Män har alltid haft en högre position än kvinnan och bara här har vi ett äkta exempel på hur en MAN vill visa upp sin maktposition över en kvinna, både 40 år yngre och 40kg lättare. Jag har tagit upp detta förr men här är vi. Igen. Fyfan vad äcklad jag blir. Hade han fått för sig att fysiskt gå till anfall och jag var själv hade jag inte haft en chans. Förstår ni MÄN varför vi kvinnor måste anta att ni ALLA är våldtäktsmän? FÖRSTÅR NI? Jag blir ledsen att tänka på hans barn och barnbarn som förmodligen har en likadan syn på både kvinnor och mörkhyade som han. Att han dessutom har mörka ögon tyder starkt på att han inte heller är svennebanan rakt igenom, men han är tydligen för dum för att förstå det själv. Jag tar inte åt mig personligen, jag har haft en trygg uppväxt, hittat mig själv, bra självförtroende, jag VET vad som är rätt och fel här, men det gör mig så ledsen att han förmodligen kommer gå på någon annan liten människa bara för att hen inte ser ut som han vill. Hen kanske då inte har samma stabila grund som jag och tar åt sig. Då plötsligt föds ett nytt hat. Förstår ni vad jag menar? Gör ni det?

Jag vill inte dra på mig en offerkofta, jag tar inte personligen åt mig, men jag vill berätta hur situationen ser ut för mig och alla andra som inte har blont hår och blåa ögon. Ni förstår inte. Ni kommer aldrig förstå, hur många gånger ni än poängterar att ni försöker sätta er in i situationen, (liksom ni män som försöker förstå varför kvinnor anser det är så viktigt med feminism). Jag förstår att ni inte förstår, för jag förstår knappt heller. Jag är så svensk som jag kan bli men gång på gång ifrågasätts min etnicitet, både utomlands och i Sverige. Då har jag inte ens tagit upp alla ickesvenskar som av någon anledning 20,8% av svenska folket hyser ett oprovocerat agg emot genom att rösta på SD. Jag är väldigt intresserad av varför du som väljer att rösta på SD röstar som du gör. Har du några egentliga argumentationer? Alla jag har pratat med har aldrig haft något vettigt att säga mer än "de är egentligen inte rasistiska" haha in my fucking ass. Hur jävla ickepåläst är inte du? Ge mig en vettig argumentation så snackar vi.

Till dig 60+:are som sen inte vågade yttra ett ord när jag kom fram och frågade vad ditt problem var och du endast kunde sitta och nicka, jag vill fråga dig igen vad det var som var ditt problem? Hade det endast varit mina skor på sätet hade du bett mig att "snälla, kan du ta ner dina skor från sätet?" Var det mitt mörka hår som fick dig att yttra dig som du gjorde? Jag förstår inte. Hör av dig. Just nu kan jag bara anta att du har problem hemma, att din uppväxt inte blev idealet, att du är lågutbildad och i högsta grad rasist. Well jag glädjer mig åt att jag kommer komma mycket längre än vad du någonsin gjorde i ditt liv. Till dig som stod upp för mig på tunnelbanan. TACK. Du gjorde min dag genom att bevisa att det faktiskt finns några vettiga och snälla själar kvar där ute.

Jag vill att ni tänker på hur ni yttrar er när ni pratar. Hur jävla dumma era uttalanden kan låta ibland. Det är försent att rädda alla trångsynta över 60+, tur att det kommer en ny generation snart som kan bli bättre. Ish. Om man väljer att tänka igenom vad som faktiskt sker runt omkring och inte lyssna på farfar som menar på att "alla tjuvar, terrorister, etc kommer från någon djungel i Bangladesh." Ta reda på någon fakta själv.

Dela gärna. Kommentera gärna. Argumentera gärna. Jag är trött på okunskap bland människor. Bajs bajs.

Likes

Comments

​Hej!! Jesus vad mycket som hänt sedan sist! Eller ja egentligen inte. Hade en fet utgång i lördags med en förfest hemma hos Christian, en av våra faddrar, innan vi stapplade in på Caféet vid 22-tiden. Sedan försvann kvällen bland dansande, skrattande och drinkande. Avslutade på donken som vanligt, då var man inte pigg. Snackade lite med Teo under kvällen också, där nångonstans vid 04 på donken! Äe en riktigt bra kväll iallafall! Åkte uber hem och var hemma vid typ 05 för att vara helt död dagen efter :)).

Veckan har mest bestått av plugg, hade dock laserdome-battle med de andra lagen igår, jag och Moa "förade" med plocksallad och bubbel innan vi drog dit! Hittade inte vart vi skulle vara som vanligt, märks att vi inte är här ifrån! Vårt lag kom för övrigt sist men kul hade vi! Nej asså jag har så roligt just nu! Dagarna bara flyger förbi och snart har vi väl tenta antar jag... Stockholm har hittills toppat alla mina förväntningar och jag är så glad, så glad att jag flyttat hit! 

I helgen åker jag ju hem till Arild igen! Ska bli skönt, samtidigt som jag är lite ledsen över att jag missar en fadderiet-fest på lördag. Hade varit så kul att gå! Vill bara gå på alla aktiviteterna som hålls, det är så roligt! 

Likes

Comments

Här sitter jag en fredagkväll och pluggar FEK. Igår var det utgång på Sturekompagniet, men det var så sjukt mycket folk så man kunde knappt röra sig, så jag och Moa drog hem tidigt! Skönt! Åkte uber också för första gången i Sverige hoho. Imorgon är jag också ledig och på kvällen är det utgång på Caféet. Är fett taggad så hoppas det blir kul!

Annars då? Jag har drabbats av illamående och huvudvärk nu i några dagar, fattar verkligen inte varför. Kanske utmattning? Kanske håller på att bli gammal. Nästa sommar kommer jag inte jobba lika mycket som jag gjort nu de senaste 2 åren har jag bestämt mig för. Ska fokusera mer på att vara ledig! Trivs så bra här i Stockholm faktiskt och även om dagarna är sjukt intensiva (har aldrig problem att sova) är de också sjukt roliga! Känns bra att ha ett syfte igen, komma vidare i livet och jag har nog aldrig varit mer motiverad till att plugga. Kanske i typ 8:an på Kristinas biologilektioner haha.

Dock har jag hemlängtan också. Jag saknar hemmamiljöerna. Min katt, Stenedalsbryggan liksom haha. Jaja. Jag vänjer mig! Jag skulle inte vilja flytta hem för att jobba igen och jag skulle inte vilja plugga i typ Lund. Äsch. Åker hem nästa helg för att gå på Vincents fest, hänga med familjen och gosa med Frida. Har alltid haft svårt att anpassa mig till nya rutiner och tittar drömskt tillbaka på sommarrutinerna, jobba, hänga med mina kollegor, mina vänner etc. Äh jag tror det kommer bli svinkul! Tycker redan det är roligare än gymnasiet var. Blir bra. Tjo.

Likes

Comments

I detta ögonblick är jag så trött att jag tror mina ögon ska ramla av! Hade min första seriösa föreläsning idag klockan 09 imorse till halv två, sen var det lekar med Fadderiet fram till klockan 18 och direkt efter det var det pubkväll! Träffade en tjej som var så fruktansvärt lik mig att det var läskigt. Vi hade levt i princip exakt samma liv in på detalj, Skön var hon också. Kändes som att hänga med mig själv. Hahah fan vad rolig jag måste vara! En rolig dag och jag känner att jag kommer in mer och mer i storstadslivet! Skönt! 

Min familj åkte tillbaka hem till Skåne idag också, så nu är jag officiellt sambo med min moster! Fick även min första läxa, skriva en text på ett kapitel till vårt första seminarium imorgon! Kändes bra att ta tag i det när jag kom hem vid 22. Sämst, Jag känner mig sjukt lost i allt det här med akademiskt skrivande. Har glömt hur man pluggar, Vet inte alls vad eller hur de vill man ska skriva sin text. Min första tenta är om två veckor och massor med fadderaktiviteter där emellan. Vet inte hur jag ska lära mig allt, eller orka med! Well, well cykelställ. 

God fucking natt. Känns som jag skulle kunna sova några dygn. Lätt. 

Likes

Comments

Big fucking shoutout till alla er som trodde de skulle dö imorse! Till alla ni som gick in i en folkmassa utan att känna en kotte med känslan "nu kommer jag dö." Som satte er i salen, lika nervösa som alla andra. Att det är en stel situation går inte att komma ifrån. Hemskt är det! Extra mkt shoutout till er som gjorde det helt ensamma i en ny stad där ni känner färre än 0 pers. Shoutout till er som överlevde och till alla er som fick nya vänner idag!

Jag smsade Julia imorse och skrev "nu dör jag. Vad fan håller jag på med?? Gumman trodde hon ville flytta till Stockholm och plugga liksom." Kan väl inte säga att det var en hit de första timmarna, men senare mot kvällen var det "välkomstpub" typ och träffade massor med nice människor! Träffade även några från bygden hemma vilket var nice! Hann även möta upp familjen för att skriva lite kontrakt, luncha och fixa lite annat nödvändigt hemma! En bra dag! Nu ska jag bara hem för att snart gå upp igen och ha en lika intensiv dag imorgon! Tagga!!

Likes

Comments

JAG HAR FLYTTAT TILL STOCKHOLM?! Haha va?? Jag? Landade hemma hos min moster med familjen idag vid 3 tiden och åt en trevlig middag tsm med min kusin och hennes familj hemma i Nacka. Så sjukt. När jag var yngre ville jag inget hellre än att flytta hit och nu är jag här? Så oklart! Dock känner jag mer nu när jag blivit äldre att jag trivs ganska bra i Skåne bland alla träd på landet haha. Det är så mycket folk här? Gumman trodde hon var van vid människor, men inser att hon är folkskygg egentligen och vill helst bo i ett katt-kollektiv.

Jag undrar var jag kommer hamna om 10 år. Samtidigt som jag verkligen vill bo i Skåne vet jag inte om jag alltid vill bo där? Älskar Kullabygden, Mölle, Arild etc, men övriga delar de närmaste kilometrarna lockar mig inte. Sommarhus kanske räcker? Vill jag bo utomlands? Idonnoooo. Imorn ska jag på min första skoldag. Åkte till institutionen idag för att reka vart jag ska vara. Så jag inte går vilse liksom. Pinsamt. Nu ska jag sova. Ish. God natt!

Likes

Comments

​Tjo! De senaste dagarna har jag spenderat med vänner! Idag var jag och familjen i Båstad som vi gör en gång om året! Tyvärr mår jag lite kymigt just nu, kanske håller på att bli sjuk eller något sådant. Lagom tills jag flyttar, såklart! Usch! Håller på att packa ner allt väsentligt i flyttkartonger och det känns så konstigt, mest av allt trodde jag att jag inte hade så mycket kläder som jag gillar längre, men jodå. En flyttkartong räckte inte.  

Samtidigt som jag är glad att jag äntligen ska börja plugga och få nya vanor etc, så är jag orolig för att jag inte trivs? Jag har ju alltid älskat Stockholm, men då har jag ju bara besökt staden i kortare perioder. Det är så mycket folk i Stockholm och ju äldre jag blir desto tröttare blir jag på människor 24/7 haha. Jag är ju något av en människohatare och ju färre jag har att göra med desto bättre. Dessutom blir jag mer och mer övertygad om att jag vill ha ett sommarhus här, i Arild eller i Mölle. Ska bara bli miljonär först. 

Om någon annan ska börja plugga i Stockholm nu till hösten, hör av er! :) 

Likes

Comments

Bilden ovan på Amanda, Kajsa och mig togs för några dagar sedan! Samma dag som händelsen nedan...

Det var sk. lyktafton på jobbet, jag och Kajsa jobbade sent till 23.30 och jag skulle åka med Kajsa hem. För er som inte vet var jag jobbar, ligger mitt jobb typ i en skogsdunge och för att åka dit måste man åka genom typ 200m skog. Solen hade gått ner vid det här laget och det var extremt mörkt. När vi trötta och utmattade efter en lång dag på jobbet går mot parkeringen ser vi hur en annan bil på denna vägen lyser upp ett föremål som ligger mitt på vägen och det ser väldigt suspekt ut, för bilen vill inte köra om föremålet, utan krypkör långsamt fram för att sedan backa. Jag och Kajsa kollar på varandra och ba "Vad händer där?" Vi blir stirrande en stund innan vi konstaterar att det är väl en stubbe eller något, kom så kör vi hem.

Vi hoppar in i bilen och börjar köra mot föremålet vi också, (då det är den enda vägen ut) men vi tycker det är lite konstigt att bilen framför oss fortfarande inte kört förbi. Så när vi närmar oss med bilen och våra billyktor träffar det här föremålet känner vi riktigt kalla kårar längs våra ryggrader. "VAD I HELVETE ÄR DET DÄR?!" Så där står vi, lika häpna som bilen framför och lyser upp det där... djuret? Framför oss ligger något som ser ut som ett flått, uppbundet, halshugget och styckat djur. "Det är ett djur va?" Frågar jag tveksamt. Inte en chans att jag vill gå ut och kolla. Kajsa kan inte släppa blicken från djuret(?) och säger "Det ser ut som en människa har gjort något med det. Ser det inte ut som en petflaska som sticker upp där över halsen?" Jag tittar på henne och börjar få lite panik, hon tittar på mig, lika mållös och chockad som jag är och snabbt som fan låser hon bildörrarna. Jag vet inte om ni har sett "Bron," men känslan av ett styckat djur(?) som ligger utplacerat i mitten på en ödslig skogsväg, så att ingen kan köra förbi det mitt i natten ger iallafall mig en stark känsla av obehag.

Passageraren i bilen framför oss går ut och går sakta mot föremålet. Vi vevar ner fönstret och ropar "HALLÅÅÅ, SER DU VAD DET DÄR ÄR?" "Jag vet inte." Svarar mannen framför oss. "Det ser ut som en flådd gris, kanske, jag vet inte, jag vågar inte gå närmare!" "Ska vi ringa någon?" Utbrister Kajsa för att lika snabbt svara på sin egen fråga. "Jag ringer någon..." Mumlar hon och fiskar upp sin mobil. Jag försöker se så långt in mellan träden som jag kan utav det som gatlyktorna lyser upp, tänk så är det någon sjuk jävel som sitter där i skogen och lurar? En riktig psykopat som bara väntar på att föraren ska lämna bilen för att se efter vad det är som ligger på vägen för att sedan bli kidnappad och själv uppstyckad? Nej fyfan. Samtidigt som vi sitter och försöker hitta numret till polisen, (noga med att inte ringa 112, då detta faktiskt inte var en nödsituation) så sitter vi och gapskrattar allt eftersom vi panikar sönder.

När Kajsa kopplas vidare från servicecenter, till något mer lokalt servicecenter så kommer en tredje bil framkörandes, kör om bilen framför oss och stannar alldeles bredvid det flådda djuret,(?) föraren går ut och helt jävla casual LYFTER UPP kadavret på sin axel och går i väg? Jag och Kajsa kollar på varandra lika chockade och fattar om möjligt ännu mindre än innan. "Hej hallå, vad händer?" Ropar jag ut genom fönstret ännu en gång. "Vad är det där?" "Åh vi märkte när vi kom hem att vi hade tappat ett lamm!" Svarar mannen med kadavret på axeln innan han fortsätter in i skogen, för honom en casual fredagsnatt i Skäret. Då faller alla bitar på plats. 50m från vårt cafe ligger en annan resturang som ägs av lammuppfödare. Tydligen har de förvaring av kadaver inne i skogen? How should we know? Kajsa skyndar sig att förklara historiens avslut för polisen hon pratade med innan vi brister ut i ytterligare ett hysteriskt skratt. Allt hade sin logiska förklaring ändå, det var inga psykon ute på Skäret denna gången heller.

Vi kör fram till bilen som stått mitt emot oss hela denna tiden och förklarade vad som hade hänt. "Jaha, vad skönt att höra!" Utbrister föraren. "Vi har stått här i typ 30 minuter, vi vågade inte köra förbi det och visste inte vad vi skulle göra!" Lättade, men fortfarande chockade och skrattandes kör vi äntligen hemåt. Om inte det här är bland det sjukaste jag varit med om så vet jag inte vad! Tips! Nästa gång ni ser ett flått, uppbundet och halshugget djur mitt på vägen, fundera på om ni har några lokala djuruppfödare i närheten! Sparar massa på nerverna!

Likes

Comments

Efter jobbet drog vi till Seaside och åt kvälle i den fantastiska augustisolen som äntligen ville visa sig. Jag tänkte att jag skulle försöka hålla en budget då jag redan ligger på minus, men så blev inte fallet och jag drog till med den dyraste rätten och lite dessert på det. Hade dock betalat det dubbla för fler kvällar som denna.

Ni förstår inte hur fantastiska tjejer jag har fått jobba med och lära känna denna sommaren? Hur fina, jordnära och roliga alla är. Jag önskar att vi hade lärt känna varandra tidigare. Att vi hängt redan för 3-4 år sen. Tillsammans blir vi ett så jävla bra gäng, ett riktigt dreamteam. Jag hoppas att fortsätter hänga. Gärna livet ut. Som jag kommer sakna dessa i höst.

Likes

Comments